Vår filosofi
Allt som är nödvändigt för läkning,
Allt som är nödvändigt för bevarande,
Allt som är nödvändigt för förnyelse,
finns i kroppen.
Livets lag är rörelse.
Vår filosofi angående vitalitet och smärtfrihet baserar sig på det för tillvaron fundamentala begreppet rörelse. Rörelsen finns överallt, i alla kända ting. Den är således en oumbärlig aspekt av tillvaron, utgör dess själva process, i det stora som i det lilla. Från de kosmiska processernas cykliska rörelser till de molekylära rörelsernas kemiska processer. Utan rörelse existerar intet liv och ingen vitalitet.
Tillvaron är allt som existerar. Hur stor del av den vi människor hitintills har upptäckt kan vi inte veta men antagligen endast en i sammanhanget försvinnande bråkdel. Förut trodde människan att hennes sinnen kunde registrera och berätta om allt som fanns i tillvaron. Med tiden har vi förstått att tillvaron har ett djup och en bredd som våra sinnen inte förmår förmedla. Flertalet däggdjur, reptiler och insekter kan till exempel uppfatta delar av tillvarons elektromagnetiska spektrum för vilka vi är oemottagliga.
Människans konstruerande av vetenskapliga instrument har dock tillåtit oss att tränga in det mikroskopiska livet liksom att tänja ut blicken mot den fjärran makroskopiska tillvaron i kosmos samt bjudit in oss till delar av det elektromagnetiska spektret vilka våra sinnen inte kan nå. Vetenskapens historia är en oavbruten påminnelse om tillvarons komplexitet och vår ringa delsyn på den. Den är också berättelsen om rörelsens ständiga allestädes närvaro och fastställandet av den som en tillvarons eviga konstant. För så mycket har forskningen lärt oss, att även de objekt som till synes är statiska och fullkomligt solida visar sig inhysa en ständigt pågående dynamisk rörelse.
Med lite eftertanke inser vi att något så fundamentalt som rörelsen måste ha en för tillvaron grundläggande funktion. Utan rörelse skulle tingen inte existera och ingen form av system kunna fungera. Oavsett om det rör naturliga system såsom kosmiska, planetära eller biologiska eller av människan skapade system såsom samhälleliga, organisatoriska eller tekniska. Alla kända system har sin specifika process, de naturliga likaväl som de av människan konstruerade. Vi förstår också att om en rörelse ska göra gott och vara vitaliserande på sikt så kan den inte vara för stark eller svag, slumpartad eller kaotisk, oavsett vilket sorts system det gäller.
Utan rörelse ingen existens, utan en gynnsam rörelse ingen vitalitet. Den logiska slutsatsen blir således att livskraftiga system genomträngs av en rörelse som är gynnsam och ändamålsenlig, inte för stark – inte för svag, inte för mycket – inte för lite. Välmående system har en process som är i balans – en naturenlig följd av dess gynnsamma rörelse. Utan ändamålsenlig rörelse är systemets vitalitet inte möjlig, det ligger i sakens natur.
Icke ändamålsenlig rörelse kan aldrig vitalisera, riskerar dessutom att bli destruktiv. Den ändamålsenliga rörelsen är anpassad till systemet den rör sig igenom och verkar därför vitaliserande, har i förhållande till målet rätt kvantitet, intensitet och kvalitet. Med andra ord, rörelsen transporterar och levererar det som möjliggör systemets vitalitet. Vitalitet är således en intressant aspekt av rörelsen, liksom ett naturenligt resultat av den. Att rörelsen är det grundläggande och föregående medan vitaliteten är den efterföljande aspekten därav framgår i det faktum att rörelse kan existera utan vitalitet, men inte tvärtom.
När det kommer till det biologiska system vi benämner den mänskliga organismen är den ”nödvändiga vitaliserande transporten” den av näringsämnen, byggstenar och syre. En process som föregås av ett par andra, nämligen ”äta” och ”andas”. Det vi äter och andas in fördelas i olika beståndsdelar och transporteras sedan genom mjuka ”slangar” – artärer, vener och lymfkärl – vilka alla löper igenom muskler och ligament.
Till vardags tänker vi inte på att vi hela tiden måste andas eller att måltidernas rytm egentligen är för vårt biologiska systems överlevnad. Båda dessa invanda grundläggande företeelsers biologiska huvudsyfte är nämligen att transportera och leverera luftens och födans olika gaser, vätskor och fasta material ut till kroppens alla celler. Matsmältningsapparatens och lungornas processer fördelar som sagt upp innehållet i olika beståndsdelar och hjärtats pumpande rörelse skapar blodcirkulationens livsnödvändiga transportprocess.
Denna för biologiska system grundläggande cirkulation kan fungera optimalt så länge transportvägarna är öppna och farbara. Men är musklerna stumma, stela och hårda hämmas denna livgivande rörelse då sådana sammandragna tillstånd pressar på de mjuka blod- och lymfkärlen. Här börjar systemets optimala funktion att stagnera och det är endast en tidsfråga innan dess vitalitet börjar sjunka. Detta får sina följder i organismen, t.ex. kan hjärtat tvingas kompensera genom att pumpa snabbare och hårdare, för att pressa ut blodet genom de trånga kärlen, med följden att hjärtat belastas och en del av systemets energi går ”till spillo”.
Alla biologiska system består av celler vilka är beroende av ett fritt flöde av syre, näringsämnen och byggstenar samt bortforsling av slaggprodukter ut ur cellerna. Att framkalla sammandragna tillstånd i organismen genom stress och felaktig belastningsrörelse och följaktligen hindra den naturliga och livgivande rörelsen som vår blodcirkulation utgör är att beröva sig själv den vitalitet vi alla har naturenlig rätt till.
Utifrån denna filosofi har vi arbetat fram VEIDOS-metoden, vilken syftar till att återställa och upprätthålla organismens styrka och vitalitet.
Rörelse är vitalitet
I biologiska system är blodcirkulationen bärare av vitaliteten.
Spända muskler hämmar cirkulationen.
Dålig cirkulation leder till stelhet.
Stelhet leder till smärta och värk.
Vanligaste monotona belastningen är stress.
Rörelse kan vara på både gott och ont.