BioNTech har dömts att lämna ut omfattande information om tillverkningen, säkerheten och effekten av Comirnaty.
15 april 2026
I en rättstvist mellan en person som drabbats av biverkningar efter vaccination och BioNTech Manufacturing GmbH avkunnade tingsrätten i Aurich den 16 mars 2026 en uppmärksammad dom (AZ 5 O 1106/24). Rättegången gäller ”smärtstånd, skadestånd och information efter coronavaccination”. Käranden, som företräddes av advokatbyrån Roger & Ulbrich, hade under sommaren 2021 vaccinerats två gånger med det av BioNTech tillverkade mRNA-vaccinet Comirnaty. Hon uppgav att hon varit frisk före den andra injektionen. Detta redogjorde hon för domstolen genom att lägga fram försäkringsuppgifter från sin sjukförsäkringskassa. Domstolen fann inga ”tydliga tecken på relevanta tidigare sjukdomar”.
«Vi har skrivit en liten bit rättshistoria.»
8 apr.
Därefter utvecklade käranden bland annat en autoimmun sjukdom, en cirkulationsstörning, en kärlblockering, hjärtrytmstörningar, ett hyperinflammationssyndrom, en menstruationsstörning och en funktionsstörning i nervsystemet. Flera sjukhusvistelser följde. Bland annat diagnostiserades hon på en klinik i Aurich med ”trötthetssyndrom och viktminskning vid misstanke om en biverkning efter en coronavaccination.”
Sedan dess är hon beroende av hjälp och har klassificerats i vårdgrad två.
I domstolen hävdar käranden att vaccinet ”uppvisar ett negativt nytta-risk-förhållande”. BioNTech bestrider detta och hänvisar till den 95-procentiga effektivitet som propagerats från början. Detta nytta-riskförhållande är så centralt eftersom domstolar över hela landet, utan egen prövning, antog att eftersom vaccinet ursprungligen endast godkändes villkorligt av Europeiska kommissionen, måste det finnas en total nytta. Utan fullständig insyn i alla data som rör säkerheten och effektiviteten hos vaccinet Comirnaty är det dock praktiskt taget omöjligt, framför allt för den kärande som drabbats av vaccinbiverkningar, att ifrågasätta det utlovade positiva nytta-riskförhållandet. För att kunna lägga fram egna expertutlåtanden som bevis är till exempel rådata om biverkningar och effektivitet av betydelse.
Godkännandestudierna för Comirnaty visade i alla fall varken att vaccinet räddar liv, eller kunde de leverera meningsfulla data om skydd mot allvarliga sjukdomsförlopp. Dessutom genomfördes efterhandsutvärderingar av godkännandedata som avslöjade en allvarlig biverkning per 800 vaccinationer. En så hög frekvens skulle i tidigare fall ha lett till att läkemedel dragits tillbaka från marknaden. Det säger åtminstone farmaceutikprofessorn Peter Doshi, som har utvärderat godkännandestudierna. Ursprungligen skulle rådata från godkännandestudierna, på begäran av Pfizer och BioNTech, hållas hemliga i 75 år. Detta förbjöds dock av en domstol, så att forskare som Doshi till slut ändå kunde granska läkemedelstillverkarnas data.
Domstolen betonar dessutom att ett påstått positivt nytta-risk-förhållande inte leder till ansvarsbefrielse. Den medger visserligen att ”läkemedelsmyndighetens godkännande av vaccinet är en indikation på ett positivt nytta-risk-förhållande. På grund av domstolens bristande medicinska sakkunskap kan beviset för detta dock endast läggas fram genom ett expertutlåtande.”
Sådana utlåtanden kan dock endast upprättas på grundval av ett omfattande datamaterial. Vaccinskade har under årens lopp förnekats detta.
Rättegång om vaccinskada mot AstraZeneca: banbrytande dom i Karlsruhe
13 apr.
Käranden har rätt till fullständig information
I mars 2026 behandlade Bundesgerichtshof (BGH) i Karlsruhe ett fall av vaccinationsskada efter en AstraZeneca-vaccination. Den kärande tandläkaren uppnådde en delvis framgång, eftersom BGH klargjorde att hon har rätt till omfattande information om alla relevanta data rörande vaccinets säkerhet och effektivitet. Tidigare instanser hade avslagit denna rättighet. Domarna i Aurich hänvisar i sin dom till just denna dom från BGH.
Denna rätt till information grundar sig på § 84 i läkemedelslagen. I domen står det: «Av de behandlingsunderlag som käranden har lagt fram framgår (indiciella) fakta som gör det rimligt att anta att de besvär som käranden klagat över efter vaccinationen kan hänföras till vaccinationen.» Domarna i Aurich betonar: «Rätten till information enligt § 84a AMG omfattar alla relevanta effekter och rön som läkemedelstillverkaren har kännedom om. Den är inte begränsad till sådana effekter, biverkningar och interaktioner samt motsvarande misstänkta fall som avser kärandens konkreta sjukdomsbild.”
Enligt domarna i Aurich syftar den välgrundade rätten till att ge käranden ”övrig information för rättslig prövning, särskilt för att förbättra hennes bevisning”.
Domstolens femte civilavdelning har dömt BioNTech att ”lämna upplysningar till käranden om de effekter och biverkningar av partierna med numren FE6975 och 1D020A som var kända för henne under perioden från den 21 december 2020 till den sista muntliga förhandlingen, samt om alla ytterligare rön som kan vara av betydelse för bedömningen av om skadliga effekter av vaccinet ’Comirnaty’ är rimliga, i den mån dessa rör de framställda besvären – autoimmun sjukdom, cirkulationsstörning, kärlblockering, hjärtrytmstörningar, hyperinflammationssyndrom, menstruationsstörningar, funktionsstörningar i nervsystemet, störningar i blodets syresättning m.m. – tinnitus, POTS, PEM, ME/CFS –.”
Begäran om information
Käranden lade fram en mycket omfattande lista med 30 punkter som begäran om information. I denna begär hon bland annat följande uppgifter:
- «Information om typ och svårighetsgrad av toxiciteten hos de använda lipidnanopartiklarna ALC0159 och ALC-0315 för människor samt om deras immunologiska effekter på den mänskliga organismen.»
- «Information om vilken leverantör som ansvarade för leveransen av den vaccinkull som är föremål för tvisten här och vilken teknik denne använde för tillverkningen.»
- «Information om funktionen hos den furinklyvningsplats som är inbyggd i spikproteinet ”Wuhan 1” för att separera S1-proteinet från S2-proteinet och om de hälsomässiga konsekvenserna, med avseende på de hälsoskador hos käranden som är föremål för tvisten.»
- «Upplysningar om alla hälsoskador hos människor som registrerats av svaranden inom ramen för läkemedelsövervakningen, i den mån dessa överensstämmer med de konkreta hälsoskador som käranden har lidit, samt framläggande av motsvarande utvärderingar.»
- «Upplysningar om hur svaranden säkerställde att spikproteinet i vaccinet kunde hållas kvar vid cellväggen (membranankare) och inte istället blev fritt tillgängligt i kroppen, samt upplysningar om huruvida ett fritt, i blodet tillgängligt spikprotein skulle ha kunnat orsaka de konkreta hälsoskador som käranden har åsamkats.»
- «Upplysningar om den konstaterade genotoxiciteten hos människor orsakad av vaccinet BNT162b2»
- «Upplysningar om eventuella konstateranden avseende oncomir – dvs. cancerassocierade miRNA – i det omtvistade vaccinet Comirnaty och vilka konstateranden svaranden har gjort avseende de hälsoskador som klaganden har lidit.»
- «Information om alla konstateranden och rådata från svaranden enligt vilka kvinnor löper en tre gånger högre risk att drabbas av hälsoskador till följd av vaccination med BNT162b2 (PSUR #1) samt information om den ökade risken för kvinnor, med avseende på de hälsoskador som käranden har lidit»
- «Lämna upplysningar om huruvida Uğur Şahin och samtliga anställda hos svaranden själva har vaccinerats med Comirnaty och, om så är fallet, vilka skillnader det fanns i innehåll och tillverkningssätt mellan de så kallade personalbatcherna och de specialbatcher som bland annat reserverades för personalen inom den federala regeringen. Finns det skillnader i registreringen av hälsoskador mellan personalbatcherna och de batcher som producerades för övriga befolkningen?»
- «Lämna upplysningar om tillverkningsprocessen ”Process 2” och vilka konkreta DNA-föroreningar svaranden konstaterade före batchgodkännandet av de batcher som är föremål för tvisten (mätprotokoll och sekvensering för den eller de batcher som är föremål för tvisten).»
Slutsats
Efter att Förbundsdomstolen i Karlsruhe redan har dömt mot AstraZeneca har nu även BioNTech ålagts att lämna omfattande uppgifter om mycket kontroversiella frågor rörande tillverkning, effektivitet och säkerhet hos dess mRNA-vaccin, som har administrerats i miljontals doser. Rättspraxis från Karlsruhe får alltså genomslag. I vilken utsträckning BioNTech och AstraZeneca kommer att efterkomma dessa krav återstår att se.
Möjliggör ytterligare forskning:
- Bastian Barucker, GLS Bank, IBAN: DE02 4306 0967 1115 7847 01, BIC: GENODEM1GLS, Ämne: Donation
- PayPal: info@bastian-barucker.de (Länk)
Prenumerera på Bastian Barucker
Startade för 2 år sedan
Oberoende forskning om samhällsrelevanta ämnen med fokus på hälsopolitik, masspsykologi, naturkontakt och ett konstruktivt samliv.
Originalet för denna artikel finns att läsa här: https://www.barucker.press/p/urteil-biontech-auskunft
Översättning från tyska med DeepL
